Fleminggatan, Kungsholmen
Uppdatering 2016-05-23:
Fleming 7 – öppnare entréplan bidrar till gaturummet
Nedan nya bilder från Kod Arkitekters gestaltning av bottenvåningen i kontorshuset Fleming 7 på Kungsholmen. Det entréplan som tidigare var slutet har nu öppnat upp sig mot gatan och fått nytt liv. Ett anslutande café som är under byggnation kommer ytterligare att bidra till att skapa liv i kvarteret.
Uppdatering 2016-05-23:
Fleming 7 – öppnare entréplan bidrar till gaturummet
Nedan nya bilder från Kod Arkitekters gestaltning av bottenvåningen i kontorshuset Fleming 7 på Kungsholmen. Det entréplan som tidigare var slutet har nu öppnat upp sig mot gatan och fått nytt liv. Ett anslutande café som är under byggnation kommer ytterligare att bidra till att skapa liv i kvarteret.
– Ambitionen i projektet har varit att göra Fleminggatan till en förlängning av Kungsgatan, att skapa en öppen bottenvåning med publik karaktär som ger nytt liv till både byggnaden och stadsrummet, säger Åsa Kallstenius, chefsarkitekt på Kod Arkitekter.
Kod arkitekters uppdrag från Mengus var att ta fram en detaljplan med förslag på takpåbyggnad i två våningar samt en uppdaterad bottenvåning. Förändringen av entréplanet färdigställdes runt årsskiftet och arbetet med påbyggnaden fortgår efter att en ny detaljplan har antagits.
– Nu har vi fullt fokus på takpåbyggnaden och hur den ska tala samma välkomnande språk mot stadsrummet som entréplanet. Tillsammans ger de huset en början och ett avslut som håller ihop de befintliga kontorsplanen, säger Lukas Narvaja, arkitekt på Kod Arkitekter.
Beställare
Mengus
Team, Kod Arkitekter
Åsa Kallstenius, Lukas Narvaja, Elin Rosenberg, Lina Nilsson, Erik Pettersson, Marcus Heverius
Kod arkitekters uppdrag från Mengus var att ta fram en detaljplan med förslag på takpåbyggnad i två våningar samt en uppdaterad bottenvåning. Förändringen av entréplanet färdigställdes runt årsskiftet och arbetet med påbyggnaden fortgår efter att en ny detaljplan har antagits.
– Nu har vi fullt fokus på takpåbyggnaden och hur den ska tala samma välkomnande språk mot stadsrummet som entréplanet. Tillsammans ger de huset en början och ett avslut som håller ihop de befintliga kontorsplanen, säger Lukas Narvaja, arkitekt på Kod Arkitekter.
Beställare
Mengus
Team, Kod Arkitekter
Åsa Kallstenius, Lukas Narvaja, Elin Rosenberg, Lina Nilsson, Erik Pettersson, Marcus Heverius
 |
| Foto: Måns Berg |
 |
| Foto: Måns Berg |
 |
| Foto: Måns Berg |
Uppdatering 2015-09-24:
Utställning 2015-09-23 - 2015-10-21
Förslaget gick ut på granskning igår men tyvärr finns det ännu ingen granskningshandling och därför uppdaterar jag bara den här samrådsposten en illustration.
![]()
Posten nedan gjordes den 20 mars 2014
Samråd 2014-12-01 - 2015-01-12
Förslaget innebär att befintlig byggnad byggs på med två ytterligare kontorsvåningar samt att bottenvåningen görs utåtriktad med verksamhet motsvarande handel och service.
KOD arkitekter
Visa Härolden 44 på en större karta
Stadsbyggnadskontoret:
KOD arkitekter
Tidigare skede
Utställning 2015-09-23 - 2015-10-21
Förslaget gick ut på granskning igår men tyvärr finns det ännu ingen granskningshandling och därför uppdaterar jag bara den här samrådsposten en illustration.
Posten nedan gjordes den 20 mars 2014
Samråd 2014-12-01 - 2015-01-12
Förslaget innebär att befintlig byggnad byggs på med två ytterligare kontorsvåningar samt att bottenvåningen görs utåtriktad med verksamhet motsvarande handel och service.
KOD arkitekter
 |
| Befintlig fasad (Kod Arkitekter) |
 |
| Föreslagen påbyggnad samt förändrad bottenvåning. (Kod Arkitekter) |
 |
| Vy från luften (Kod Arkitekter) |
 |
| Vy från luften (Kod Arkitekter) |
 |
| Vy från Fleminggatan (Kod Arkitekter) |
 |
| Vy från Kungsbroplan (Kod Arkitekter) |
 |
| Karta: Sbk |
Visa Härolden 44 på en större karta
Stadsbyggnadskontoret:
Gestaltningsprinciper
Byggnadens fasad mot gatan kommer att bestå av tre delar; entréplanet,
befintlig fasad och påbyggnaden:
1. Entréplanet, som idag är slutet mot gatan, öppnas upp med högre grad
av genomsiktlighet och utåtriktad verksamhet. Byggnadens huvudentré
markeras med nytt skärmtak.
2. Befintlig marmorinklädd fasad bevaras men rustas upp genom att
skadade delar byts ut mm.
3. Påbyggnaden blir ett nutida tillägg med en gestaltning medvetet
relaterad till befintlig fasad.
Påbyggnadens gestaltningsprinciper mot gatan kan sammanfattas i fem punkter:
4. Tillbakadraget fasadliv. Påbyggnaden placeras ca 40 cm indraget i
förhållande till befintligt fasadliv. Takfoten tydliggör brottet mellan
befintligt och nytt. Den befintliga marmorramen markerar gränsen
mellan byggnadens tre delar.
5. Lutning. Påbyggnadens fasad lutar in 22 grader, vilket gör att den
upplevs mindre från gatan och anpassar sig till intilliggande gavlar.
6. Bygger på befintlig struktur. Den befintliga byggnadens struktur,
fasadens vertikala element, fortsätter upp utanpå tillbyggnaden och låter
den nya konstruktionen landa på de befintliga pelarna.
7. Införandet av diagonaler. De diagonala elementen är en modern
omtolkning av strukturen. De ger byggnaden ett tydligt avslut, delar
upp glasytorna mellan vertikalerna och bryter upp den monotona
rytmen. Dessutom förstärker diagonalerna intrycket av påbyggnadens
tillbakalutning från gatan.
8. Relief i fasadytan. Fasaden upplevs i huvudsak från sidan. Den djupa
reliefen gör att påbyggnaden längs med gatan upplevs mer som en
sluten takvolym än glasfasad. Att reliefenens djup skiljer sig mellan det
vertikala och det diagonala ger en mer bearbetad känsla och ett levande
skuggspel längs med påbyggnaden.
Påbyggnadens gestaltningsprinciper mot gården kan sammanfattas i tre
punkter:
9. Uppdelning. Påbyggnadens fasad mot gården delas upp i två delar,
avgränsade av en tredje, trapphuset, i syfte att bryta upp volymen.
10. Horisontallitet. Långa fönsterband ger påbyggnaden en tydlig
horisontallitet som skulle kunna förstärkas ytterligare av
utanpåliggande fast solavskärmning.
11. Markerat trapphus. Byggnadens befintliga trapphus fortsätter upp i
påbyggnaden vilket markeras i fasad. Den putsade kroppen bryter
igenom plåttillbyggnaden upp på taket till en sammanhållen volym med
hisstoppen. De vertikala glaspartierna följer med upp och kontrasterar
mot de horisontella hönsterbanden.
TidplanStockholms stad
Samråd 1 december 2014 – 12 januari 2015
Granskning 1 kv 2015
Antagande 2 kv 2015
KOD arkitekter
Tidigare skede